Reason to cry..

Spelar den om o om igen... ;( 

Takida - Reason to cry


All this time
All this time with you
Really loved me
Despite my faults and you knew


And you're not coming back
I got a reason to cry

The bottle's empty
The bottle's empty and cold
Just like I've been
Since I heard that you died alone
Finally home now
And I try to accept that you're gone
Wish I could have
Been there for you all along


With your back against the ground


All I want
All I need
Is to make you breathe
All that I want
All that I need
Is to make you breathe

Yeah you failed somehow
But I know that you tried


All this time
All this time with you
Really loved me
Despite my faults, you knew


With your back against the ground


All I want
All I need
Is to make you breathe
All that I want
All that I need
Is to make you breathe, yeah


It's all that I want
It's all that I need
Please begin to breathe
All I want
All I need




Mimir, vart är du?

Mimir, en av stallkatterna har ännu inte synats till efter branden... Börjar nästan bli lite orolig att han blev instängd uppe på loftet av elden.. Hojj, nej de får han inte ha blivit. Klarar inte av att min Mimir också ska vara borta...



Någon som sett min fina gråa katt?

Huvva, har varit i stallet igen i flera timmar. Bara suttit där o stirrat, försökt få det att gå in att min vackre grå inte kommer vara där mer... men det går som inte. Känns precis som att dom är på bete eller någe sånt.. Det skulle dom juh ha varit nu också, om allt hade varit som vanligt.. ;(
Dom har varit från försäkringsbolaget också idag, varit o tittat hur omfattande skadorna är på stallet. De dom kom fram till var att stallet ska byggas upp igen, på samma ställe.. Känns konstigt.. Stallet ska byggas upp men vad ska vi ha där? Kan dom ge oss tillbaka våra hästar också? Annars känns det som sak samma.. riv bara ner skiten som är kvar! Vill ändå inte vara där när jag inte har min Gassi kvar... Blir aldrig samma sak utan våra grabbar...


Gassi min prins!

Hur ska jag klara mej utan dej mitt hjärta?

Har varit till graven nu.. huvva. Kan inte fatta det, det är som ett jäkla skämt alltså. Att min prins med lillebror o bästa vän ligger där i jorden... Det är så förbannat orättvist!!
Trodde tårarna skulle spruta när vi kom till graven men det kom bara en liten skvätt när jag hittade ett par av Gassis prisrosetter som fastnat i manen under branden men då trillat av när dom lastat av hästarna från lastbilen.. Känner mej verkligen tom. Sitter bara o stirrar mest hela tiden... Fattar inte HUR vi ska kunna ta oss igenom det här!

Hur ska man någonsin kunna känna sej hel igen utan sin andra hälft?



Hrannar & Gassi


Do not stand at my grave and weep

I´m not there, I do not sleep

I´m a million winds that blow

I´m the diamond glints in snow

I´m the sunlight in the sky

I´m the stars that shine at night

Do not stand at my grave and cry

I´m not there, I did not die


Är helt tom...

Fattar inte, det är helt overkligt... vaknar upp på morgonen o hinner börja fundera över vart man ska fara o rida idag innan verkligheten kommer tillbaka till en.. ;( Fy fan! Jag fattar inte hur vi ska orka ta oss igenom det här. Vi som hade tävlingar, långa sommar ridturer, skola, ja allt att se fram emot med våra ögonstenar. O nu blir det ingenting... faaaaaaan!!

Tack alla underbara människor som skickat sms, ringt o bara finns där för oss... Det värmer nå otroligt!

Måste lägga in en dikt som våran underbara veterinär skrivit till våra pållar..

I Valhall grälar Gudarne
Med arga ord och skäll
Vad som skall ske med fagra tre
Som kommit dit ikväll
En grå som molnets skugga
Som genom dalen drar
Två svarta såsom korpen
Som över fjället far

Så stolta och så tappra
Så skall de stridsdjur bli
Så råder högste Odin
Och Tor står honom bi
Nej knappast, säger Balder
Är striden deras lott
För i sin tid i Midgård
De gjorde bara gott

De gladde människofränder
med sin stil och fart och fläkt
Och värmde frusna händer
Med mulens andedräkt
De gav åt flickor trohet
Och vänskap ren och skön
Åt den som levt det livet
Kan finnas blott en lön

Då Balders tal har tystnat
Är Asaborgen still
Och alla som har lyssnat
Förstår vad Balder vill
Till ängder invid Valhalls vägg
De tappra tre går ut
Och hälsas utav hundra gnägg
Från de som lämnat oss förut.

Saknar...

They say that memories are golden,
well maybe that is true
I never wanted memories,
I only wanted you
A million times I needed you,
a millon times I cry
If love alone could have saved you,
you never would have died
In life I loved you dearly
in death I love you still
In my heart you hold a place
that no one ever could fill
If tears could build a stairway
and heartache make a lane
I walk the path to heaven
to bring you back again....


Hur ska jag klara mej utan min älskade grå? ;(

Livet är så förbannat orättvist! Varför skulle de hända just oss o våra hästar?!
Fattar inte hur man ska ta sej igenom det här... Hur överlever man utan sin livskamrat? För den som säger "de var juh bara en häst" fattar inte vad dessa djur betyder för en. Hästar är en livsstil o dom räknas in i familjen som alla andra familjemedlemmar..

Tårarna bara rinner igen... Men jag tror inte jag fattat det ännu. Fattat att man aldrig mer kommer att komma till stallet o se hästarna stå där i hagen. Att man aldrig mer kommer kunna vissla o se Gassi lyfta på huvudet o spana efter en, att man aldrig mer får mysa o kramas med Hrannar, att man aldrig mer kommer höra Saxis gnäggande när det är mat pågång o att man aldrig någonsin mer kommer att höra deras tuggande o trampande i boxarna. Fattar det verkligen inte...

Min underbara Gassi!  Du var verkligen mitt allt. Kan inte tänka mej hur mitt liv ska se ut utan dej!? Du har funnits i mitt liv i 9 år o nu är du borta.. har varit hos dej så gott som varje dag i 9 år o nu kommer man aldrig få se ditt vackra ansikte igen! Det är helt otänkbart..

Jag önskar bara att allt ska va en dröm o att jag snart får vakna upp o se dej, Hrannar o Saxi igen. Önskar att jag aldrig fått de där samtalet från polisen igår morse. Önskar att de bara skulle varit en vanlig lördags morgon då man fått åka till stallet o fara ut o rida i det fina vädret. Inte att man skulle komma till ett svart o nästan helt utbränt stall, med er, våra ögonstenar, där inne... Men vad som iaf känns bra i allt elände är att ni helt säkert somnat in av brandröken o inte blivit skadade o dött av själva elden, det hade vart ännu värre..

Min älskade, älskade Gassi!  Jag hoppar att du nu springer på de evigt gröna ängarna i Trampalanda tillsammans med Hrannar o Saxi.
Kommer aldrig någonsin att glömma er!

Gassi från Västerboda
Hrannar från Sunnagården
Saxi frá Flögu
R.I.P
2008-06-14




Välkommen till min nya blogg!


Nyare inlägg
RSS 2.0